Alltså inte för att jag inte älskar att få mina fördomar bekräftade...
...men franska tv3 visar just nu en match i petanque.
Petanque.
En lördagsnatt.
Och kommentatorerna utbrister på fullaste allvar "oh la la" så fort någon gör ett särdeles spektakulärt kast.
Jag saknar ord.
Petanque.
En lördagsnatt.
Och kommentatorerna utbrister på fullaste allvar "oh la la" så fort någon gör ett särdeles spektakulärt kast.
Jag saknar ord.
/brev från exilen
01:22:17
byråkrati shmyråkrati
Vi överlevde gårdagens eskapader! Den liegiska myndigheten visade sig faktiskt vara belägen i ett hus som jag av händelse tidigare lagt upp en bild på:
Alltså detdär fräscha färgglada höghuset i mitten som verkligen skriker "Välkommen välkommen, här betraktar vi alla som individer och inte som själlösa personnummer!". Men jo. Intrycket blev inte precis bättre på insidan. Jag lovar att jag inte överdriver när jag säger att det var ca 100 personer före oss i kön. Och att det fanns ca tjugo sittplatser. Och att det var trångt, varmt, högljutt och allting man egentligen förknippar med de sicilianska myndigheternas effektivet (förutom att alla närvarande verkade ha intakta knäskålar dårå). Jag hade nästan hunnit börja ångra alla de hårda ord jag någonsin fällt om KELA då det äntligen blev vår tur. Men då; mirakel. Vi fick tala med en person som inte bara omedelbart förstod sig på vår situation men som också bemötte oss vänligt och klart och tydligt förklarade precis hur vi skulle göra med i princip allting. Höjdpunkten var när han med ett ursäktande tonfall förklarade att vi tyvärr, tyvärr måste betala hela 19 euro för våra uppehållstillståndsansökningar. Jag och maken fick hålla i oss allt vi orkade för att nicka vuxet och förstående och inte high fiva varann medelst kullerbyttor över att inte behöva betala de hundralappar vi hade befarat.
Så det gick bra! Sedan köpte vi lammkotletter och lever.
Middag.
Idag gjorde vi en utflykt till Colruyt (guldstjärna till den som kan upplysa mig om hur det ordet ska uttalas på franska); landets billigaste supermarket. Och det var verkligen väldigt billigt. Att sedan butikens inredning och allmänna utstrålning uppenbarligen inspirerats av någon sorts superbunker från Kalla krigets dagar så gjorde inte så mycket. 2,50 euro för en burk Nutella kan få en att överse med det mesta.
I skrivande stund tittar jag på ett flamländskt frågesportsprogram med ena ögat och de frågade just efter det finska ordet för polcirkeln. Rätt svar: Njapapiiri. Tillåt mig fnissa.
Alltså detdär fräscha färgglada höghuset i mitten som verkligen skriker "Välkommen välkommen, här betraktar vi alla som individer och inte som själlösa personnummer!". Men jo. Intrycket blev inte precis bättre på insidan. Jag lovar att jag inte överdriver när jag säger att det var ca 100 personer före oss i kön. Och att det fanns ca tjugo sittplatser. Och att det var trångt, varmt, högljutt och allting man egentligen förknippar med de sicilianska myndigheternas effektivet (förutom att alla närvarande verkade ha intakta knäskålar dårå). Jag hade nästan hunnit börja ångra alla de hårda ord jag någonsin fällt om KELA då det äntligen blev vår tur. Men då; mirakel. Vi fick tala med en person som inte bara omedelbart förstod sig på vår situation men som också bemötte oss vänligt och klart och tydligt förklarade precis hur vi skulle göra med i princip allting. Höjdpunkten var när han med ett ursäktande tonfall förklarade att vi tyvärr, tyvärr måste betala hela 19 euro för våra uppehållstillståndsansökningar. Jag och maken fick hålla i oss allt vi orkade för att nicka vuxet och förstående och inte high fiva varann medelst kullerbyttor över att inte behöva betala de hundralappar vi hade befarat.
Så det gick bra! Sedan köpte vi lammkotletter och lever.
Middag.
Idag gjorde vi en utflykt till Colruyt (guldstjärna till den som kan upplysa mig om hur det ordet ska uttalas på franska); landets billigaste supermarket. Och det var verkligen väldigt billigt. Att sedan butikens inredning och allmänna utstrålning uppenbarligen inspirerats av någon sorts superbunker från Kalla krigets dagar så gjorde inte så mycket. 2,50 euro för en burk Nutella kan få en att överse med det mesta.
I skrivande stund tittar jag på ett flamländskt frågesportsprogram med ena ögat och de frågade just efter det finska ordet för polcirkeln. Rätt svar: Njapapiiri. Tillåt mig fnissa.
/brev från exilen
